Då en person avlider så delas dennes kvarlåtenskap upp mellan de efterlevande och hur dessa ser ut är något som regleras av vår arvsrätt. Arvsrätt är alltså de bestämmelser som finns och som ska följas vid en fördelning av kvarlåtenskapen efter en avliden person och dennes dödbo (som är den juridiska termen och som inte slutar att användas förrän man delat upp kvarlåtenskapen i fråga; en person slutar inte att existera som juridisk person förrän detta är gjort).
Arvsrätt har man för att förenkla och om vi ger exempel på hur det ser ut i praktiken så kan vi utgår från att en man avlider och efterlämnar sig en maka (de var således gifta) samt två stycken barn. Primärt här så kommer makan att vara den som ärver med fri förfoganderätt medan bröstarvingarna – barnen – kommer att ärva hälften – men de kommer att få vänta med att få ut sin arvslott.
Det här systemet är något som verkligen visat sig fungera och i nio fall av tio så kan vår svenska arvsrätt vara väldigt enkelt att reda ut och följa. Men; i det tionde fallet så kan det dock innebära lite problem och för att illustrera detta så kan vi krydda vår historia med två stycken detaljer.
I det första så har samme man avlidit och det finns samma arvingar som står redo att ärva. Vi har den äkta makan samt de två barnen och så långt är allting som vanligt – vår arvsrätt pekar ut makan som arvtagerska med fri förfoganderätt och de båda bröstarvingarna som rättmätiga till hälften av den avlidnes egendom.
Testamente viktigt i ett samboförhållande
Dock – och här kommer det som komplicerar – så har mannen skrivit ett testamente där han pekar ut en extern part som arvinge; en god vän som han vill ska ärva sommarhuset som han haft i generationer. Det här sommarhuset har den avlidne köpt innan han träffade sin fru och vad säger vår svenska arvsrätt om detta uppkomna scenario? Jo, här kan faktiskt ett skriftligt testamente inskränka på vår arvsrätt och det här innebär att den avlidnes gode vän faktiskt får rätt till den sommarstuga som han blivit tilldelad.
Just testamente – ett skriftligt sådant – är viktigt även då vi kommer till nästa punkt och här utgår vi från att mannen som avlidit inte var gift med modern till bröstarvingarna. De levde ihop som sambos och här kan man tycka att vår svenska arvsrätt är aningen stelbent. I detta läge så kommer nämligen kvinnan att få nöja sig med det som är köpt gemensamt och resten kommer barnen att få ärva. Det som skulle göra skillnad här är om mannen skrivit ett testamente som klart och tydligt visat sin forne livskamrats rätt till kvarlåtenskapen.
Här kan man tycka att vår arvsrätt är väldigt konstig och orättvis – till viss del har man här också en poäng. En poäng som dock inte regleras om man inte har ett skriftligt testamente och det är sådant som vi kan råda att de som lever i ett samboförhållande skriver.
Kontakta en erfaren advokat om du behöver mer ingående rådgivning om den svenska arvsrätten.